Uppvisning Falsterbo Horse show 2003

Text och foto: Elisabeth Nettrander

Den 9 juli var det dags för vår första uppvisning på Falsterbo Horse Show. Detta jättelika arrangemang pågår under en hel vecka och drar cirka 60 000 hästintresserade besökare. Men även ”vanliga” människor kommer till Falsterbo för att titta på folk och ta del av det stora utbudet av förnöjelser. I år hade vi i Skånes vallhundsklubb blivit tillfrågade om vi kunde visa fårvallning. Larry var inte sen att tacka ja för att göra reklam för vår klubb. Sen ringde han snabbt till Susanne och bad henne att ta hand om det hela. Susanne skötte alla kontakterna med arrangörerna och de var inte få! Allt ifrån var vi skulle ställa våra bilar, inträdesbiljetter, fållan till fåren under väntetiden, mikrofon osv osv. Vi som skulle vara med träffades ett par gånger för att bestämma vem som skulle göra vad. Vi gjorde också ett studiebesök för att kolla in häststadion och dressyrbanan där uppvisningarna skulle gå av stapeln. Vi var också i vår hage för att träna in oss på uppvisningsfåren. Susanne la ner massor av tid och arbete för att allt skulle klaffa.

Så var det då äntligen dags! Jag träffade Johanna klockan sju på vid Q8-macken i Höllviken där vi hyrde ett släp och for till hagen i Ljunghusen, där Susanne väntade, och hämtade fåren. Vi kom snabbt ner till Falsterbo. De oändliga bilköerna hade inte börjat ännu, tack och lov. Det är en hel procedur att komma in på området, men allt fungerade. Fållan som fåren skulle vänta i var placerad mitt i en solig glänta, men den flyttade vi snabbt in i skuggan på en kanske inte alltför väl vald plats. Det visade sig nämligen att tävlingshästarna passerade just där när de skulle in i uppvärmningshagen. Tala om stirriga och känsliga djur! Det räckte att de kände lukten av fåren så började de att steppa och fälla öronen. Tur att man inte sysslar med hästsport! Det såg rent livsfarligt ut i en amatörs ögon.

Vi hade blivit lovade att det inte skulle vara så många hopphinder på stadion, men det måste någon ha glömt för det fanns mååånga när vi tog oss en förhandstitt innan uppvisningen. Det var bara att inse faktum och göra det bästa av det hela. Vi tog in fåren i hästtransporten igen och Johanna lyckades att kryssa sig fram till stadion mellan stånd, hästar och folk. Susanne och jag var lite nervösa för hur fåren skulle bete sig i en sådan ovan miljö. Vi ville inte ha stressade får som sprang ut bland publiken och orsakade kaos. Det har vi gjort en gång och det räcker alldeles utmärkt!! Fåren uppförde sig emellertid så gott som exemplariskt bortsett från att gräset var ovanligt gott och grönt på stadion. Så lite bättre fräs hade inte varit fel.

Det var ett lugnt och tryggt gäng som stod för uppvisningen. Många hade tagit ut en semesterdag för att kunna ställa upp. Fantastiskt, tycker jag. Camilla hade lovat vara speaker och skötte den uppgiften med bravur. Är hon lärare månntro? Kerstin var med och stöttade oss praktiskt. Jörgen visade upp sin unghund Eyes och de första momenten i vallning med muntliga kommandon. Susanne med Jill visade dirigering med visselsignaler. Roger med Miller gjorde fållarbete. Jag visade delning och look back med Dikkie och Mats med Tösen visade ett hämt och en triangelbana. Därefter parvallade Mats och Tösen tillsammans med Roger och Miller. Allt flöt som det skulle, trots alla hopphinder. Tösen tyckte att det gick lite för långsamt och försökte på sitt sätt få lite fart på fåren, men inget blodvite uppstod, tack och lov. Vi var nöjda efter vår uppvisning och lunchen som vi bjöds på smakade bra.
In med fåren i transporten igen och bort till hagen med dem. Hem och spola och sopa ren transporten och iväg med den till macken. Så var den dagen nästan slut, men det är inte var dag man får vara med i Falsterbo Horse Show!

På fredagen skulle vi ha vår andra uppvisning på dressyrbanan och den var inte stor! Speciellt inte som de satt upp ett lågt vitt staket två meter in på banan som inte gick att ta bort. Vi var en mindre skara denna gången. Det var Mats, Jörgen, Susanne och jag som skulle ha uppvisningen. Kerstin var med och hjälpte oss. Camilla som skulle vara speaker var tvungen att stanna hemma för att ta in höet. Panik i lägret, men som tur var stötte Mats ihop med Carima som lovade vara speaker. Det klarade hon jättebra trots att hon bara hade några minuter på att förbereda sig. Vår uppvisning gick mycket bra trots det trånga utrymmet och tack vare att där inte fanns något grönt, gott gräs på banan utan grus. Får, hundar och förare uppförde sig exemplariskt och vi var mycket nöjda med vår dag.

Våra uppvisningar var mycket uppskattade av publiken och det var roligt att visa upp våra duktiga hundar och vilken nytta de kan göra. Peter hade tryckt upp ett informationsblad som vi delade ut. Som tack för att vi hade våra uppvisningar fick vi femtusen kronor som är ett välkommet tillskott till klubbkassan.