Nordiska Mästerskapen 2001

Text: Kicki Myrberg Foto: Maria Wennhammar

Ravlunda vid Haväng på Österlen i Skåne, bjöd på alla sorters väderförhållanden, under Nordiska Mästerskapen, 18 och 19 augusti, där Skånes Vallhundsklubb stod som värdar.
Lördagen inleddes med Nordiska Mästerskapen som bjöd på en grundomgång med 15 ekipage från Norge och 15 ekipage från Sverige. (Tyvärr fanns inga representanter från våra övriga nordiska länder) Därifrån gick de fem bästa ekipagen till en final där så den Nordiska Mästaren skulle koras. Tävlingsplatsen denna dag låg på en av de strandhedar som sträcker sig ut emot Hanöbukten. Synen som mötte tävlingsdeltagarna och publiken denna morgon måste vara en av de vackraste som Sverige kan visa upp. En stilla sommarmorgon med böljande hedar ut emot havet, som en blå oändlig fond. Banan var den sedvanliga med hämtning, triangeldrivning, delning och avslutande fålla. Det som var ovanligt var nog avstånden, hämtningen låg på 500 meters avstånd och triangeldrivningen var på ca 150 meter i vardera ben. Finalen bjöd på ett dubbelhämt på samma långa avstånd, i övrigt de moment som ingick i grundomgången. Domare för dagen var Jack Chamberlain, nyligen pensionerad fåraherde från Shoopshire, England.
Jack har representerat England och även tidigare Wales på de högsta tävlingsnivåerna och som bäst har han kommit tvåa på Supreme och vunnit Engelska Mästerskapet. Hans hustru, Shelia, deltog som domarsekreterare.
Till final gick fyra norrmän och en svensk, nämligen Håkan Wilson med Rozz. I finalen höll vi våra tummar för Håkan och Rozz, men den som tog andan ur oss allesamman, var Jaran Knive, som med sin hund Lyn gjorde ett fantastiskt dubbelhämt och därmed rodde hem det Nordiska Mästerskapet. Håkan och Rozz blev fyra i finalen.
Som lördagens tävling utvecklade sig så var det nog så nära det optimala man kan komma. En fantastisk tävlingsplats, jämna fårgrupper, fantastiskt duktiga ekipage och en mycket kompetent domare.
Söndagens tävling med landskamp mellan Sverige och Norge blev en helt annan tillställning. Tävlingsplatsen var nu flyttad in litet från havet, till den tävlingsplats de flesta känner igen, som varit i Ravlunda och tävlat.
Dagen inleddes med litet duggregn, sedan var det mulet, men uppehåll fram till ett åskväder som fullständigt höll på att ta musten ur oss alla. Det var åska, blixtar och ösregn, som dessutom inte avtog utan bestod tävlingen ut. Man får ge en eloge till alla deltagande, som trots detta, genomförde tävlingen, inte minst Jaran Knive med Lyn som återigen gjorde en mycket fin runda, mitt i ovädret och knep första platsen. Bästa svensk denna dag blev Mattias Fållby med Janni, på en andra plats. Norrmännen vann landskampen, detta år som förra, men som Mosse Magnusson avslutade, när han gratulerade norrmännen till segern, ”vi kommer närmare”.
Jack Chamberlain avslutade, med att, på sitt försynta sätt, säga att han var imponerad av det han sett, under de två dagarnas tävlingar och att det mer än väl överstigit, det han hade förväntat sig.